Neospora caninum är en relativt nyupptäckt intracellulär protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mängd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi är inte helt känd. Det har gjorts få seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten från dessa tyder på att N. caninum inte är någon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra länder är parasiten mer vanligt förekommande.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, är ett problem för djurhälsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och människor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. Många olika åtgärder vidtas för att motverka problemet, både storskaligt och lokal nivå. Dessa kan bestå i både kontroll av tsetseflugorna och bekämpning av parasiten direkt.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med Vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med Vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Mul- och klövsjuka (MKS) är en av världens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar både vilda och domesticerade klövbärande djur. Orsaken är ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av västvärlden är fria från MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje år. Hur problemet behandlas skiljer sig därmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de Vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallskador och ytliga trauman..

?År 1973, kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att Vilda djur och växter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och växter världen över av utrotning och en fjärdedel av jordens växter och djur befaras att utrotas inom de närmsta 50 åren. De senaste 100 åren har mer än 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och när miljön förändras är det flera djurarter som har svårt att anpassa sig och därmed minskar i antal. Utöver miljöhotet är handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter är ofta illegal och de ekonomiska intressena är stora då risken för upptäckt är liten och straffen är låga.

Omhändertagande och avlivning av djur beror på många olika orsaker, det kan handla om djurplågeri, ägaren har avlidit/saknas eller att ett djur har blivit påkört och skadat. Syftet med denna rapport är att åskådliggöra polisen och andra myndigheters förfarande då det gäller olika djurfrågor. Kommunen har ansvaret för djurskyddstillsynen i kommunen medan Länsstyrelsen ansvarar för den regionala djurskyddstillsynen i länet. Det är polisen som handhar den praktiska hanteringen med djuret. Är djuren märkta underlättar det polisens arbete eftersom djurets ägare går att eftersöka i register.

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos Vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka den vilda lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet är även att försöka förstå pedagogers bemötande och förhållningssätt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi väljer att lyfta barnens perspektiv är för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sätta oss in deras lekvärldar vilket vi hoppas ska leda till en större förståelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vårt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vårt resultat utifrån den. Metoden vi använt oss av innefattar både intervjuer samt observationer i en förskoleklass i Skåne och på en avdelning i en förskola i Blekinge.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Världens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) är det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dålig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvårar räddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, är i nuläget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion är viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom använts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lämpligt att använda ett tamdjur som modelldjur för Vilda djur varför tamkatten ofta används som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmässigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap är väldigt komplexa. Bland nackdelarna väger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit på senare tid sitt ursprung hos Vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvätskor, avföring, kött eller mjölk) mellan Vilda djur och boskap. Några exempel på sådana sjukdomar är: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av Vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland Vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.